onsdag 14 januari 2015

Ekonomi – föräldrarnas ansvar



Privatekonomi är en väldigt stor del av varje vuxen människas vardag, vare sig man vill eller inte. Är det då inte konstigt att man i skolan knappt snuddar vid ämnet? Man har bra koll på hur en atom är uppbyggd men ingen vidare aning om vad ränta är eller hur den påverkar lån och investeringar. (Ursäkta alla NO-lärare) Inte undra på att unga har skulder på 1,2 miljarder hos kronofogden när kunskapen om ekonomi är så pass låg. Ungdomar lever i en värld överfylld med erbjudanden om abonnemang, snabba lån, appar, medlemskap och näthandel. Utan ekonomikunskap saknar man helt grunden för att kunna ta ställning till om erbjudanden och villkor är bra eller rent av urusla. Eller hur de påverkar plånboken i långa loppet.

Hela ansvaret att lära barnen hamnar istället hos föräldrarna. Som i sin tur också lärt sig mer om atomer än om privatekonomi. Inte särskilt hållbart med andra ord.

Det är en av anledningarna till att den här bloggen finns. Syftet är att du som förälder ska kunna hämta kunskap och hitta verktyg att lära dina barn. Viktigt att påpeka är att jag varken är ekonom, pedagog eller barnpsykolog. Bara en förälder med stort intresse för privatekonomi och som anser att man kommer långt med kunskap, kreativitet och en rejäl skopa sunt förnuft.

Som många andra föräldrar sparar vi i vår familj även en buffert till barnen. Vid 18 års ålder kommer det att vara en bra slant. Tanken är däremot inte att barnen ska få pengarna då. De ska få ta över ”pengamaskinen” när vi känner att de kan ta ansvaret. Att utbilda barnen om ekonomi är vår försäkring att de som vuxna kan fatta sunda ekonomiska beslut. Vi vill ju inte att 25 års enträget sparande slösas bort i ett svep på några rejäla fester och en partyresa till Ibiza.

Vill du fördjupa dig om hur man sparar till barnen och själv bygger en pengamaskin så kan jag varmt rekommendera bloggen Rika Tillsammans. Kolla gärna in delen om dottern Freja där många inlägg berör sparande till barn. Mycket intressant och inspirerande!


Jag anser också att ju tidigare man börjar, desto enklare och mer självklart blir det allt eftersom barnen växer och blir större. I sena tonåren kanske det är för sent när man hellre väljer att lyssna på kompisar än på föräldrarna.

Lär dem bara grunderna och du har kommit en mycket bra bit på väg, förmodligen mycket längre än många andra.



lördag 10 januari 2015

Fickpeng eller ge pengar vid behov?


Trenden är tydlig. Fler och fler föräldrar väljer att ge barnen pengar vid behov. Enligt Nordeas undersökning har andelen föräldrar som ger fickpeng minskat från 76 % 2006 till 60% 2013. Så många som 32% anser att barnet är för ungt eller omoget. Man har med andra ord inte så höga förväntningar att barnen ska kunna hantera pengar.

Av den majoritet som ändå väljer att ge fickpeng till sina barn har hela 90% som huvudargument att lära barnet att ta ansvar för sina pengar.

Hela syftet med att ge fickpeng är att ge barnet en förståelse för pengars värde. Att pengar tar slut och man behöver hushålla med dem. Att avgöra om det man tänker köpa är värt pengarna eller om man ska spara vidare till något bättre. Men framförallt, att klara sig själv. Det är bra för självkänslan att inte behöva tjata eller be om pengar av sina föräldrar. Om du vill du ha något, spara ihop och köp den själv. Min son är sällan så nöjd som när han själv samlat ett gäng burkar, pantat dem och får köpa något för pengarna. Egna pengar. Eget ansvar. Ökad självkänsla.

Genom att ge barnet pengar vid behov bygger man upp en falsk förståelse att vill-jag-ha-något-så-får-jag-det-direkt. Varför vänta när jag kan få det jag vill här och nu? Dessutom så behöver jag ju inte betala själv.
Om man lär sig det från tidig ålder så blir den en enorm omställning den dagen man inser att SMS-lånen eller de dyra kreditköpen inte var så vidare smarta. Finns det ens något alternativ till snabba cash? Kanske man undrar.
Då är det för sent. Har man aldrig fått lära sig det så kommer alternativet, att spara, inte heller särskilt naturligt.

Vi som föräldrar har ett stort ansvar här. Tack och lov kan vi hjälpa barnet på bästa möjliga sätt med ganska enkla medel. Men framför allt behöver vi själva först inse hur viktigt detta är.


Att börja med veckopeng är ett utmärkt sätt att lära barn grundläggande ekonomi. Det behöver inte vara krångligare än att så.


måndag 5 januari 2015

Så börjar du målspara.



Målsparande är ett utmärkt sätt att få barn att tänka långsiktigt och inse att belöningar inte alltid kan ske direkt. Här och nu. Vill man ha något så får man spara och längta.

Precis som att en anmälan till ett lopp ökar träningsmotivationen om man löptränar så blir sparandet roligare med ett uppsatt mål. Förmodligen blir vägen mot målet dessutom både snabbare och rakare på köpet.

Belöningen kommer som ett brev på posten när ditt barn nått målet och kan köpa exakt det som han eller hon sparat till. 
Visst kan det vara jobbigt att inte få det man vill direkt men oftast går tiden rätt snabbt och rätt som det är har man nått sitt mål. ”Den som väntar på något gott..."

En viktig förutsättning för ett lyckat målsparande är ett kassaflöde. Det vill säga ett inflöde av pengar på kontot (spargrisen i det är fallet). Ju stadigare inflöde desto bättre.
Utan återkommande fickpeng kan det kännas hopplöst att spara till någonting alls. Vet man inte när nästa slant trillar in så kan man heller inte planera sitt målsparande. Visst, man kan spara pengar som ges vid födelsedagar eller när man ber om det. Men man vet aldrig i förväg hur mycket eller lite det blir. Se hellre det som en bonus som ger extra skjuts på vägen mot målet.


Så hur början man då?

Börja med att bestämma ett sparmål.
För målformulering brukar man använda sig av modellen SMART. Den fungerar utmärkt även för ekonomiska mål, stora som små.

Målet ska vara:
- Specifikt
- Mätbart
- Attraktivt
- Realistiskt
- Tidsbestämt

Specifikt
Ange exakt vad du ska spara till. Radiostyrd bil på av märket X. Inte bara "leksaksbil".

Mätbart
Pris 399 kr hos butiken X.

Attraktivt
För att kunna nå målet behöver man längta riktigt mycket. Om habegäret är stort känns uppoffringen enklare och belöningen något som ditt barn verkligen ser fram emot. Blir man glad av att tänka på belöningen så har man hittat rätt. Ett tips är att sätta upp en bild på det som du eller ditt barn sparar till som påminner om målet med jämna mellanrum.

Realistiskt
Målet måste vara möjligt att uppnå inom en rimlig tid. Är målet för högt uppsatt så finns risken att man inte orkar hela vägen fram. Ett tips är att börja med ett mindre och enklare sparmål. Det ger oftast blodad tand att nå målet och nästa utmaning blir då lite större.

Tidsbestämt
Sparande är enkelt att tidsbestämma. Du kan snabbt räkna ut hur mycket du kan avvara eller tjäna ihop varje månad och dividera summan för ditt mål med månadssparandet. Det vill säga, om bilen kostar 399 kr och du kan spara 80 kr varje månad så har du nått ditt mål efter 5 månader.

Gör så här

1. Börja redan idag med att sätta upp ett mål enligt SMART.
2. Lägg undan summan som du bestämt varje månad. Gärna direkt, innan pengarna hinner gå till annat.
3. Längta och låt tiden göra jobbet.
4. När du nått ditt mål. Köp köp! Det är du gott och väl värd.
5. Sätt upp ett nytt mål och börja spara till det.

Spartavlan är särskilt framtagen för att hjälpa barnet förstå grundläggande ekonomi och hur man målsparar. Läs mer om den här.

Lycka till med sparandet!



Lycka till!

söndag 4 januari 2015

Så stor bör veckopengen vara.


Hur mycket man bör ge sitt barn i veckopeng är upp till varje familj att bestämma. Huvudsaken är att man börjar och låter barnet få ansvara för en egen liten kassa. Det ger en förståelse för pengars värde och hur man hushåller med dem.

Summan avgörs till stor del vad pengarna ska räcka till. Något som brukar variera ju äldre barnet blir. Ökade utgifter ger ökat ansvar och en högre veckopeng kräver att mer kostnader ska täckas. Exempel på utgifter kan vara kläder, godis, smink, presenter till kompisar, datorspel, bio, etc.
Vid runt 10 -12 års åldern brukar veckopengen istället övergå till månadspeng.

Många föräldrar undrar vad som är en lagom och rimlig nivå när det gäller summan. Varje familj har sina egna förutsättningar och varje barn är unikt. En del barn har inget större behov av saker medan andra gärna längtar efter nya saker och upplevelser. Ett småsyskon har kanske ärvt mycket leksaker medan ett första barn har större behov av nya saker.
För att man i alla fall kan få en uppfattning om vanliga summor vid olika åldrar har Nordea tagit fram en sammanställning.

6 år     15 kr / vecka
7 år     20 kr / vecka
8 år     22 kr / vecka
9 år     40 kr / vecka
10 år   163 kr / mån (40,75 kr / vecka)
11 år   169 kr / mån (42,25 kr / vecka)
12 år   226 kr / mån (56,50 kr / vecka)
13 år   283 kr / mån (70,75 kr / vecka)
14 år   414 kr / mån (103,50 kr / vecka)
15 år   546 kr / mån (136,50 kr / vecka)
16 år   668 kr / mån (167 kr / vecka)
17 år   863 kr / mån (215,75 kr / vecka)


Resonera med barnet och bestäm förslagsvis varje år en lämplig summa samt en tydlig redogörelse över vad pengarna ska räcka till.
Diskutera och bestäm också i förväg vad som händer om pengarna tar slut och du behöver skjuta till extra, räknas det som lån eller förskott på kommande veckopeng.

Om du eller exempelvis mor- och farföräldrar vill ge en slant ibland, det må så vara. Men se det som ett sätt att komma närmare ett uppsatt mål i sparandet. Snarare än att de går till direkt konsumtion på något onödigt. Gör det gärna i så fall också i samband med att barnet gjort något bra, för att visa uppskattning eller beröm.

Vill barnet ha mer pengar eller snabba på målsparandet så ger du med fördel dem möjligheten att tjäna egna pengar. Precis som i verkliga livet om kostnaderna överstiger inkomsterna.

Spartavlan är ett bra hjälpmedel för att ge barnet en förståelse för pengars värde och hur man sparar till olika saker.

Jag återkommer längre fram med ett inlägg med tips på hur man tjänar egna pengar.